Tingsryd 3,5%
Det är förstås lite sorgligt att det gamla bryggeriet i Småländska Tingsryd idag enbart lever kvar som namn på Coops Spendrupsbryggda lågprisöl. Å andra sidan är det ju något snäppet roligare att folköl får namn efter svenska nerlagda bryggerier (Risingsbo, Mariestad, Eriksberg o.s.v. ) än tyska hittepå-namn.
Färgen är ljust gul, något blek. Ett tjockt luftigt skum som långsamt sjunker undan utan att lämna rester. Stickig kolsyra. Doft av ljust bröd. Svag beska och klen kropp. Även om Tingsryd knappast kan beskyllas för att vara smakstarkt, så letar sig ändå en ren men mycket skygg maltton fram. Lite papp i eftersmaken.
Tweedle Dee & Tweedle Dum
Ingen vet säkert när och hur tvillingparet med stort T gör sin debut på den litterära scenen. Vissa menar att Tweedledee och Tweedledum härstammar från ett anonymt barnkammarrim medan andra hävdar de två filurerna introduceras i en skämtvers av Lord Byron. Oavsett vilket så råder det nog ingen tvekan om att bröderna Tweedle får sitt stora genombrott i Lewis Carrols berättelse om Alice i Underlandet. I boken Through the Looking Glass (1892) skildras mötet med Tweedledee och Tweedledum så här:"I was thinking,"Alice said very politely, "which is the best way out of this wood: it´s getting so dark. Would you tell me please?"
But the fat little men only looked at each other and grinned.
They looked so exactly like a couple of great schoolboys, that Alice couldn't help pointing her finger at Tweedledum, and saying "First Boy!"
"Nohow!" Tweedledum cried out briskly, and shut his mouth up again with a snap.
" Next Boy!" said Alice, passing on to Tweedledee. though she felt quite certain he would only shout out "Contrawise!" and so he did.
Alice tröttnar snart på de två gränsautisterna och lämnar dem helt sonika åt sitt öde. Vi vet därför inte så mycket om deras fortsatta äventyr förrän Bob Dylan återför dem till offentligheten på inledningsspåret till albumet Love and Theft (2001): Tweedle Dee & Tweedle Dum
Om Tweedledee och Tweedledum förr var två stora, enerverande barn så är de nu smått livsfarliga:
Tweedle Dum and Tweedle Dee
They´re throwing knives into the tree
Two big bags of dead man's bones
Got their noses to the grindstones.
Att de inte haft det helt lätt förstår man i andra versen där det framgår att de framlevt sina dagar i Nod, det land som Kain förvisas till efter mordet på Abel. Tillvaron i det karga och ogästvänliga Nod verkar ha gjort de bägge bråkstakarna avsevärt mer gudfruktiga:
Living in the Land of Nod
Trustin' their fate to the Hands of God
They pass by so silently
Tweedle Dum and Tweedle Dee
Det brödrahat som impliceras genom omnämnandet av landet Nod återkommer även i nästföljande vers i form av Tennesse Williams pjäs A Streetcar Named Desire (1947) och de rivaliserande systrarna Stella och Blanche Dubois:
Well, they're going to the country, they're gonna retire
They're taking a street car named Desire
Looking in the window at the pecan pie
Lot of things they'd like they would never buy.
Men paradoxalt nog skildras det dysfunktionella tvillingparet också som transcendenta livskonstnärer på drift genom tillvaron. För en stund skjuts syskonkäbblet åt sidan och likt existentiella kosmonauter graviterar de mot upplysning och kosmisk harmoni:
Neither gonna turn and run
They're making a voyage to the sun
"His master´s voice is calling me"
Says Tweedle Dum to Tweedle Dee
Tweedle Dee and Tweedle Dum
All that and more and then some
They walk among the stately trees
They know the secrets of the breeze
Musiken är svängig och består av en snabb och svampig bluesrock som dels förstärker textens mörka och drastiska humor och dels placerar de viktorianska barnbokskaraktärerna mitt i Louisianas sumpmark. När vi i sista versen tar farväl av Tweedledee och Tweedledum är det lätt att föreställa sig dem stående bland urätna bältdjur och torkade krokodilhuvuden framför en mossbelupen stuga i ett gudsförgätet träsk:
Tweedle Dee is a lowdown sorry old man
Tweedle Dum, he'll stab you where you stand
"I've had too much of your company"
Says Tweedle Dum to Tweedle Dee
Av låtens tolv verser handlar tio om bröderna Tweedle; två gånger överges dock det karaktärsnära tredjepersonsperspektivet för ett kärlekskrankt förstapersons-jag. Första gången känns det som om skildringen av de två bröderna fått det småslumrande sångjaget att tänka på sin egen relation. Plötsligt och yrvaket tittar han upp från sagoboken:
Well, the rain beating down on my window pane
I got love for you and it's all in vain
Brains in the pot,they're beginning to boil
The're dripping with garlic and olive oil
Andra gången är andrapersonspronomenet du ersatt av tredjepersonspronomenet hon:
Well a childish dream is a deathless need
And a noble truth is a sacred dream
My pretty baby, she's looking around
She's wearin' a multi-thousand dollar gown.
Även hos Dylan hittar vi en drömmare, och även här råder det en viss tvekan om vem det är som drömmer: Är det kvinnan som bär en klänning värd en förmögenhet? Eller är det kvinnans man som drömmer om hur hans älskade - iförd "a multi-thousand dollar gown"- "is looking around".
Att "looking around" kan betyda både att hon ser sig omkring och att hon söker efter någon ny komplicerar förstås det hela betydligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar