Många har hört av sig och undrat vad som egentligen har hänt med folkobob.
Olyckligtvis har såväl lukt- som smaksinnet utraderats av en covidinfektion.
Troligtvis kommer dessa två sinnen aldrig mer att återfå sin forna precision.
Oturligt kan tyckas.
Redan nu kan jag lugna den orolige.
Coronan må ha varit en smula förarglig på det rent personliga planet, men på sett ur ett större perspektiv så var det ju mindre än ingenting alls.
"
You don´t need a weatherman to tell you where the wind blows", än mindre en folkölsrecensent.
Kanske kan den sentimentale läsaren söka tröst bland det hundratal poster som trots allt blev av.
En avgjort mer potent tröst är ju förstås det faktum att vår bard från Duluth fortfarande lever och överraskar.
Läsekretsen har nog förresten redan dragit vidare. Om inte så gör det. Lagen om alltings gradvisa avstannande gäller kanske särskilt för lyrikanalyser och putslustiga essäer.
Ytterligare en orsak till att viruset - och den därmed vidhäftade nästäppan - kom ganska lägligt är förstås världsläget i sig. Cynikern riskerar alltid att bli avkastad när verkligheten börjar skena.
Kanhända återvänder näsans förmågor. Annars ber jag att få tacka för mig.
