Lundafolk 3,5%
Lundabryggeriet är ett litet bryggeri som ligger i byn Torna Hällestad utanför samhället Dalby utanför staden Lund. De brygger en mängd olika öl men så vitt jag vet bara en 3,5:a. Dock varierar de sin produktion ganska mycket, samtidigt som upplagorna (eller vad det nu kan heta på bryggeri-lingo) verkar vara rätt små, varför vi förhoppningsvis får anledning att prova fler Lundafolksvarianter i Folkobob framöver.
Lundafolk är en öl som har en uppfodrande etikett vilken berättar hur ölen skall kylas, förvaras och hällas upp samtidigt som den droppar namn på malttyper, humlesorter och jäst. Parkbänkpysande utan glas undanbedes med andra ord å det bestämdaste!
Ölen är hursomhelst en ofiltrerad och vackert bärnstensfärgad pale ale. Lukten är svag med en lite söt (men absolut inte kvalmig) doft av apelsinblomma och acaciahonung. Skummet är "grovkornigt" och kortvarigt.
Sötman från doften återfinns också i smaken även om den ganska snabbt försvinner bakom en aromatisk beska. Eftersmaken drar lite åt "hipster-IPA" men lyckligtvis utan att smaka blomsteraffär.
Förr hade Lundabryggeriet studentikosa etiketter med flygande tunnor, vikingar och Fritiof Nilsson Piraten (tyvärr aldrig på samma etikett). Nu för tiden är de minimalistiskt enfärgade med gestaltskriven text. Lundafolks är mossgrön vilket får en att tänka på...
Lundafolk är en öl som har en uppfodrande etikett vilken berättar hur ölen skall kylas, förvaras och hällas upp samtidigt som den droppar namn på malttyper, humlesorter och jäst. Parkbänkpysande utan glas undanbedes med andra ord å det bestämdaste!
Ölen är hursomhelst en ofiltrerad och vackert bärnstensfärgad pale ale. Lukten är svag med en lite söt (men absolut inte kvalmig) doft av apelsinblomma och acaciahonung. Skummet är "grovkornigt" och kortvarigt.
Sötman från doften återfinns också i smaken även om den ganska snabbt försvinner bakom en aromatisk beska. Eftersmaken drar lite åt "hipster-IPA" men lyckligtvis utan att smaka blomsteraffär.
Förr hade Lundabryggeriet studentikosa etiketter med flygande tunnor, vikingar och Fritiof Nilsson Piraten (tyvärr aldrig på samma etikett). Nu för tiden är de minimalistiskt enfärgade med gestaltskriven text. Lundafolks är mossgrön vilket får en att tänka på...
Cross the Green Mountain
...från soundtracket till filmen Goods and Generals från 2003. Filmen skall tydligen handla om upptakten till slaget om Gettysburg och verkar vara fylld med skägg. Jag har inte sett filmen men den är säkert sevärd.
Cross the green mountain finns också med på Bootleg Series vol 8 - Rare and unreleased 1989-2006, vilket förstås är utmärkt, annars hade jag med stor sannolikhet missat denna pärla.
Musiken är närmast att beskriva som långsam, sparsmakat instrumenterad americana. Då och då slås en försiktig trumvirvel och understryker på ett subtilt sätt kopplingen till det amerikanska inbördeskriget. I sättningen finns också en orgel, även den diskret placerad i ljudbilden, som bidrar till den sakralt högtidliga känslan.
Texten skildrar en person som erfar en känsla av total öppenhet och visionär klarhet i samband med en en militär sammandrabbning. Att tiden och platsen är det amerikanska inbördeskriget framgår högst indirekt, så det står lyssnaren fritt att applicera textens känsla av mono no aware på i stort sett vad som helst.
Berättarperspektivet alternerar mellan ett uttalat jag-perspektiv och ett mer allmänt betraktande. Det är ovanligt att Dylan intar ett förstapersonsperspektiv där berättarjaget samtidigt utgörs av en fiktiv karaktär, bortkopplad från Dylans egna persona, men det gör han i Cross the Green Mountain. Den diegetiska situationen är dock inte helt förklarad. Görs iakttagelserna före eller efter slaget? Eller är det så att slaget äger rum mellan verserna , under tiden som själva berättelsen pågår?
Den näst sista versen beskriver hur en moder får ett brev från sin son, ovetande om att denne har dött i strid:
A letter to mother came today
Gunshot wound to the breast is what it did say
But he´ll be better soon, he´s in a hospital bed
But he´ll never be better, he´s already dead.
I låtens tre avslutande rader ändras perspektivet återigen. Denna gång till ett vi-berättande:
They were calm the were gloomed
We knew them all to well
We loved each other more than
We ever dared to tell.
Tematiken kring hur kriget skapar en homosocialitet med nästan sensuella förtecken har utforskats förr i rocklyriken (till exempel Dire Straits Brothers in Arm), men här finns ett tolkningsutrymme som gör det möjligt att inkludera även den andra sidan i gemenskapen.
A letter to mother came today
Gunshot wound to the breast is what it did say
But he´ll be better soon, he´s in a hospital bed
But he´ll never be better, he´s already dead.
Denna
vers sticker ut på flera sätt: Dels bryter den av genom
att beskriva händelseförloppet från ett tredjepersonsperspektiv. Är det berättarjagets egna död som beskrivs
av en utomstående berättare? - Den sista versen som skildrar någon slags
himmelsfärd ger stöd för en sådan tolkning. Dels skiljer den sig åt rent innehållsmässigt genom att samtidigt vara väldigt konkret och väldigt
sentimental.
I låtens tre avslutande rader ändras perspektivet återigen. Denna gång till ett vi-berättande:
They were calm the were gloomed
We knew them all to well
We loved each other more than
We ever dared to tell.
Tematiken kring hur kriget skapar en homosocialitet med nästan sensuella förtecken har utforskats förr i rocklyriken (till exempel Dire Straits Brothers in Arm), men här finns ett tolkningsutrymme som gör det möjligt att inkludera även den andra sidan i gemenskapen.
"upplagorna (eller vad det nu kan heta på bryggeri-lingo)"
SvaraRaderaUttrycket som brukar användas är "batch".
Aha! Tackar.
SvaraRadera