Bärkehallen Special och Something There Is About You

Bärkehallen Special 3,5%

I våras drack folkobob Ask den klene från Walhöll brygghus i Söderbärke. Nu är det dags för deras sommaröl; Bärkehallen Special - en pilsner uppkallad efter ICA-affären i Söderbärke där ölet säljs.

Bärkehallen special är ljust gul och nästan helt klar. Ett stim partiklar följer med i glaset mot slutet av upphällningen, men sjunker snart till botten. Bra skum. Doften är svag med  knäckebröd och en aning konservburk. Smaken är rund och fyllig. En hel del ljusa brödtoner, men också en svag ton av konserverade ärtor. Ölet är inte särskilt beskt utan drar mer åt det syrliga. Eftersmaken är lång och ganska frisk även om den svaga jästtonen kan uppfattas som en smula jolmig. .

Förra gången folkobob provade öl från Walhöll brygghus gjordes en koppling mellan etikettens vikingaskepp och Minnesotabornas fascination för vikingar. Låt oss fortsätta på den inslagna vägen och konstatera att den nordamerikanska vikingakitschens epicentrum faktiskt verkar ligga i Dylans födelsestad Duluth.

Till exempel kan vi notera att Duluths Lake Park bytte namn till Leif Erikson Park efter det att norsk-amerikanen H. Borgen seglat från Bergen till Duluth 1926. I parken finns idag såklart också en fyra meter hög staty av Leif Erikson.

Something There Is About You

Det kan tyckas lite märkligt att Bob Dylans uppväxtår i Minnesota bara i undantagsfall skymtar fram i hans lyrik . Ett av dessa undantag är låten Something There Is About You från albumet Planet Waves (1974) där just Duluth spelar en viktig roll. I låten  reflekterar ett berättarjag kring de slumrande minnen en kvinna väckt till liv:

Something there is about you that strikes a match in me
Is it the way your body moves or is it the way your hair blows free?
Or is it because you remind me of something that used to be
Somethin' that crossed over from another century

Huruvida kvinnan verkligen är en tidigare bekantskap eller om hon bara påminner om någon från förr får man aldrig riktigt reda på. Dylan framför sången eftertänksamt och en smula trevande; som om han försiktigt griper efter de undflyende minnena. Kanske lyckas han också verkligen få tag på dem för i andra versen träder platser, personer och stämningar fram ur det förflutnas skuggor:

Thought I'd shaken the wonder and the phantoms of my youth
Rainy days on the Great Lakes, walkin' the hills of old Duluth
There was me and Danny Lopez, cold eyes black night and then there was Ruth
Something there is about you that brings back a long-forgotten truth

Vilka de två namngivna personerna är har förstås varit föremål för spekulation. Till exempel finns det en boxare vid namn Danny Lopez; men å andra sidan finns det också  en hel massa Danny Lopez som inte varit boxare. Kanske är det helt enkelt så att Danny Lopez och Ruth bara är namn som ligger bra i munnen och kanske gäller detta också för Duluth; en stad som rimmar på både youth och truth. För även om Bob Dylan föddes i Duluth så flyttar han därifrån som femåring och det känns inte riktigt som om minnet av  "Danny Lopez,, cold eyes black night" handlar om sandlådehäng.

Man kan förstås också spekulera i vilken "long forgotten truth" som mötet med kvinnan medvetandegjort. Kanske är det sanningen om att det förflutna kan fungera både som ett livgivande rotsystem och som ett fängelse. Detta blir i alla fall tydligt i den tredje versen där den initiala upprymdheten ersätts av eftertankens kranka blekhet.

Suddenly i found you and the spirit in me sings
Don't have to look no further, you're the soul of many things
I could say that I'd be faithful, I could say it in one sweet easy breath
But to you that would be cruelty and to me it surley would be death

Visst går det att lova evig trohet, men berättarjaget är smärtsamt medveten om att detta bara skulle bli en kvävande livslögn. Att vara vis av erfarenhet är måhända mer praktiskt än att vara lyckligt ovetande, men inte nödvändigtvis bättre.

I Hjalmar Söderbergs roman Den allvarsamma leken får läsaren följa kärleksparet Arvid Stjärnblom och Lydia Stilles försök att närma sig varandra efter ett tioårigt uppehåll. Det går sådär. "Är hon densamma som förr? Samma Lydia som jag kysste i en syrenberså för mer än tio år sedan?" frågar sig Arvid. Svaret är nja. Båda har visserligen utvecklats, men åt olika håll. När Plutarkos försökte beskriva Heraklaitos filosofi med liknelsen om att man aldrig kan stiga ner i samma vattendrag två gånger, så kunde han lika gärna ha beskrivit det fåfänga i hur människor försöker relatera till varandra trots att de befinner sig i ständig rörelse.

Kanske väntar Arvid och Lydias  öde också på paret i Something There Is About You. I den avslutande versen väljer de vapen, men är det för att strida mot varandra eller har de till slut bestämt sig  för att kämpa sig genom livet tillsammans?

Something there is about you that moves with style and grace
I was a whirlwind, now I'm in some better place
My hand's on the sabre and you've picked up the baton
Somethin' there is about you that i can't quite put my finger on.

Sabeln och batongen kan här ses som representanter för två olika livshållningar. Om sabeln är erövrarens attribut som symboliserar expansion och framåtblickande så är batongen polisen och väktarens - ett verktyg för ordningens upprätthållande och bevarande. Att "opposites attracts" är ett slitet uttryck med tveksamt forskningsstöd: men man kan ju alltid hoppas. "We'll always have Paris" sade Humphrey Bogart  till Ingrid Bergman i Casablanca (1942). .. eller var det Duluth?