San Miguel och Spanish Harlem Incident (live version 1964)

San Miguel 3,5%

I mitten av nittiotalet var det lite inne med öl från Spanien och Mexiko. Livet lekte; tacos var ännu inte barnmat, Robert Rodriguez Desperados hyrdes gång efter annan och om Instagram hade funnits 1995 skulle molnet antagligen vara fullt av bilder på limeklyftor i glasklara flaskhalsar. Alla är vi barn av vår tid. Kanske är det därför jag blir lite extra glad över att hitta en San Miguel hos den lokala hökar'n.

Doften är svag med toner av ljust bröd och melon. Färgen är ljust, ljust gul. Ölet har ett lågt, men tätt skum med en långvarig float. Kroppen är tunn med en aning päron. San Miguel kan knappast beskyllas för att vara beskt,  men har trots detta en förhållandevis lång och brödig eftersmak.

San Miguel är kanske inte Sveriges mest spännande trekommafemma, men det är å andra sidan den enda (?) från Spanien.

Spanish Harlem Incident (live version 1964)

Spanish Harlem är namnet på en del av Manhattan med en stor andel spansktalande invånare. Det är också en soulhit från 1960; skriven av  Phil Spector och Jerry Lieber och framförd av Ben E. King. Genom åren har låten kommit att tolkas av så vitt skilda artister som Chet Atkins och Aretha Franklin.

Texten till Kings Spanish Harlem  handlar om en röd ros som bara visar sig när månen är framme. Trots detta - eller kanske just på grund av detta - är rosen "soft, sweet and dreaming".  En man med kolsvarta ögon och en brand i sitt inre planerar att plocka rosen och plantera den i sin egna trädgård. Kanske inte den allra mest subtila uppsättning av metaforer, men ändå. I sin helhet lyder texten så här:

There is a rose in Spanish Harlem

A red rose up in Spanish Harlem

It is a special one, it's never seen the sun
It only comes out when the moon is on the run
And all the stars are gleaming
It's growing in the street right up through the concrete
But soft and sweet and dreaming
And starts a fire there and then I lose control
I have to beg your pardon
And watch her as she grows in my garden
With eyes as black as coal that look down in my soul

I'm going to pick that rose 

Fyra år efter det att Spanish Harlem klättrat på listorna spelar Bob Dylan in sången Spanish Harlem Incident. Det är svårt att inte se Dylans text som en  spegelvänd version av Ben E. Kings Spanish Harlem. Medan föregångaren plockar rosen/kvinnan som en förebyggande åtgärd för att inte förgås av åtrå, så låter sig berättarjaget i Spanish Harlem Incident istället lustfyllt dras mot undergången:

Gypsy gal, the hands of Harlem
Cannot hold you to it's heat
Your temperature's too hot for taming
Your flaming feet are burning up the street
I am homeles, come and take me
Into reach of your rattling drums
Let me know babe all about my fortune
Down along my restless palms

För någon månad sedan skrev folkobob om hur ordet "gypsy" i Dylans textvärldar konsekvent används för att konnotera mystik och individualistisk frihetssträvan. I låten Spanish Harlem Incident möter vi en variant av the gypsy; nämligen the gypsy gal. 

Inom blueslyriken är the gypsy woman en återkommande karaktär. "The gypsy woman told my mother... " sjunger Muddy Waters i  Hoochie Coochie Man  och i Got My Mojo Working har han dessutom "a gypsy woman givin' me advice".  Men även om Dylans gypsy gal visserligen kan ses som en yngre inkarnation av Waters  gypsy woman, så finns det en avgörande skillnad mellan de två. Medan Waters använder the gypsy woman som ett sätt att implicit autentisera den egna sexuella hoodoon, så utgör Dylans gypsy gal istället ett explicit hot  mot berättarjagets varande,

Den magi som bara kan skymtas mellan raderna i Ben E. Kings Spanish Harlem (till exempel: "It only comes out when the moon is on the run...") blir i Dylan Spanish Harlem Incident  betydligt mer uttalad och konkret. Särskilt handflatorna får en viktig funktion då de både fungerar som redskap för njutning och som studieobjekt för den spådomskunniga gypsy gal.

Kiromantiken återkommer i vers två där berättarjaget desperat ber att få veta varthän handflatornas livslinjer leder. Samtidigt skildras gypsy gal på ett  sätt som i lika stor grad understryker det hotande som det åtråvärda:

Gypsy gal you got me swallowed
I have fallen far beneath Your pearly eyes, so fast an' slashing
An' your flashing diamond teeth
The night is pitch black, come an' make my
Pale face fit into place, oh please!
Let me know, babe, I'm nearly drowning
If it's you my lifelines trace

Såväl kärleksrelationen som den sexuella relationen innehåller som bekant ett visst drag av ömsesidig identitetsupplösning; de älskande inte bara förenas och sammansmälter utan de förlorar sig också i varandra. Men vad händer när denna process inte är reciprok? Svaret får vi i Spanish Harlem Incident där sångjaget bokstavligen slukas av lustobjektet. Beskrivningen av hur självet undermineras ("come an' make my pale face fit into place") fördjupas i den tredje och avslutande versen där utplånandet av jaget blir ett faktum:

I been wond'rin' all about me
Ever since I seen you there
On the cliffs of your wildcat charms I'm riding
I know I'm around you but I don't know where
You have slayed me, you have made me
I got to laugh halfways off my heels
I got to know babe how will you surround me
So I can know if I am really real.

Gypsy gal har nu nästan antagit gudomliga proportioner - likt Shiva fungerar hon på en och samma gång både som berättarjagets skapare och förgörare ("you have slayed me you have made me"). Sången avslutas med en önskan om att få klarhet kring huruvida upplevelsen av det egna självet verkligen är verklig.  Men lyssnaren anar att spelet nog redan är förlorat då denna jagupplevelse paradoxalt nog förutsätter att berättarjaget  fullständigt låter sig omslutas av gypsy gal.

Spanish Harlem Incident hittar man på skivan My Back Pages; ett album  som med sina  personliga livsbetraktelser kontrasterar skarpt mot det något mer politiska föregångsalbumet The Times They Are A-Changin'. På My Back Pages har det fingerfärdiga och plockande gitarrkompet från de tidiga skivorna ersatts av ett rakt ackordspel och på Spanish Harlem Incident betonas dessutom stavelserna i texten simultant med ackordslagen. Det hela ger en känsla av mässande - och varför inte? Sångaren verkar ju blott vara ett redskap för att förkunna den fysiska åtråns evangelium.

2004 släpptes Bootleg Series vol. 6: Live 1964, inspelad i New Yorks Philharmonic Hall. På skivan   finns en version av Spanish Girl Incident och det är lätt att föreställa sig hur Gypsy gal -gömd i kulissen- står och mumlar en magisk besvärjelse.  Allt eftersom låten fortskrider blir sången mer och mer  tranceartad. Varje gång den hypnotiserade sångaren lyckas stappla sig igenom ännu en alliteration verkar publiken dra en kollektiv suck av lättnad . Och ingen behöver tveka ens en sekund över huruvida det är någonting annat än en helt fantastisk upplevelse att befinna sig i gypsy gals våld.